Du är här

Friformssmide

Smidande bearbetning där arbetsstycket utsätts för flera slag av ett dorn som ej omger hela arbetsstycket.

Beskrivning
Illustration av Friformssmide

Hur fungerar metoden

Dornet [1] i denna metod är till skillnad från sänksmidning inte omgivande av arbetsstycket utan har en mycket enklare utformning, oftast en platt yta. Således är slutlig form inte bunden till dornets utformning utan man har stor frihet att forma arbetsstycket till olika former.

Arbetsstycket, så kallat pressgöt, hettas upp till dess rekristallationstemperatur. En tång [2] greppar och positionerar götet på ett städ varpå dornet trycks eller slås ned med en pålagd presskraft. Tången förflyttar arbetstycket axiell och/eller roterar det mellan presslagen för att på så sätt gradvis foma arbetsstycket till eftersträvad form för att minimera slutlig maskinell bearbetning, vanligvis svarvning eller fräsning.

Pressning längs sidorna kallas för räcksmide medan axiell pressning kallas för stuksmide. Vid ringvalsning så föregås detta av att ett runt göt stukas och hålas genom en typ av friformssmide innan det flyttas över till ringvalsningen.

Eftersom materialet varmbearbetas rekristalliseras nya korn efter smidet vilket ger isotropa egenskaper.

Jämfört med gjutna detaljer i samma material så har en smidd detalj högre sträckgräns, brottgräns, utmattningshållfasthet samt större brottförlängning. Detta kan dock i vissa fall kompenseras i gjutning då andra legeringar kan användas för att uppnå detta men då till en ökad materialkostnad. En gjuten produkt kräver vanligtvis mindre bearbetning.

Brottförlängning
Den lokala förlängningen av materialet intill ett materialbrott
Läs mer
Brottgräns
Mängden dragkraft ett material kan motstå innan brott uppstår.
Läs mer
Isotropa egenskaper
Ett material som är isotropiskt har samma fysikaliska egenskaper i alla riktningar.
Pressgöt
Pressgöt framställs genom gjötgjutning till stora ämnen som kan vara fyrk-, sex-, åttakantiga, runda eller ovala.
Läs mer
Presskraft
Axiella rörelser som krävs vid bearbetningsmetoder såsom pressning, stansning och kantbockning genereras vanligtvis av hydralisk eller mekanisk anordning. Valet av kraftkälla beror på applikationens krävda slaglängd, presshastighet och pesskraft.
Ringvalsning
Valsande bearbetning där arbetsstycket rullas mellan två valsar för att minska den radiella tjockleken och öka diametern.
Läs mer
Räcksmide
Smidning av metall där ett avlångt arbetsstyckes långsida pressas och således samtidigt förlängs
Sträckgräns
Kraften som krävs för att uppnå plastisk (bestående) deformation hos en metall.
Läs mer
Stuksmide
Smidning av metall där ett avlångt arbetsstycke pressas axiellt och vanligtvis förkortas, sk stukning
Sänksmidning
Smidande bearbetning där ett arbetsstycket med hjälp av ett eller flera slag deformeras mellan två slutna formhalvor.
Läs mer
Utmattningshållfasthet
Ett materials förmåga att motstå upprepade varierande belastningar som ej uppnår materialets brottgräns
Läs mer