Du är här

Olegerat Seghärdat Stål

Karaktäriseras av hög hårdhet och hög seghet. Härdas och anlöps till martensitisk struktur genom hela detaljen.

Beskrivning

Materialstruktur och framträdande egenskaper

- Seghet
I konstruktioner som medför att stålet ska ta emot och absorbera kraftigt pålagda spänningar är det viktigt med hög seghet för att undvika sprickbildning.

- Hårdhet
Härdning och anlöpning utförs i syfte att stålet ska bli hårt och samtidigt segt vilket ger goda resultat i sträck och brottgränsmätningar. Hög hårdhet (60 HRC) och sprödhet kan erhållas vid induktionshärdning av stålet.

- Sträckgräns
Hög sträckgräns bidrar till att spänningar som uppstår i stålet kan variera inom ett större intervall, hög spänning i stålet krävs för att uppnå plastisk deformation.

- Brottgräns
Kraftiga spänningar kan få stålet att gå sönder helt. Seghärdningsstål klarar av stora spänningar innan brott uppstår då brottgränsen är hög.

Anlöpning
Anlöpning är en värmebehandlingsprocess som normalt utförs efter härdningsprocesser. Syftet är att hela godsets struktur ska omvandlas till en martensitisk struktur samt att erhålla en sänkning av hårdhet och ökning av seghet.
Läs mer
Brottgräns
Mängden dragkraft ett material kan motstå innan brott uppstår.
Läs mer
Hårdhet
En metalls motstånd mot lokal plastisk deformation som uppstår vid tex repning eller skärande bearbetning.
Läs mer
Induktionshärdning
Materialegenskapsförändrande bearbetning där materialets yta snabbt via induktion hettas upp och genomgår släckning i vatten eller olja för att bilda en hård martensit på dess yta.
Läs mer
Plastisk deformation
Formförändring av material genom att lägga på en så pass stor kraft att den elastiska förmågan överskrids och den inre strukturen förskjuts. Efter att kraften avlägsnas sker en viss återfjädring för de flesta material.
Seghet
Ett materials förmåga att motstå fortsatt tillväxt av en initierad spricka
Läs mer
Sprödhet
Ett materials oförmåga att motstå fortsatt tillväxt av en initierad spricka
Läs mer
Sträckgräns
Kraften som krävs för att uppnå plastisk (bestående) deformation hos en metall.
Läs mer

Typiska applikationer

Varierande konstruktioner i form av broar och kranar samt maskindelar T.ex. vevstakar.

Framställning

Genom masugnsprocessen och efterföljanande smältprocesser framställs råjärn från järnmalm. En förlegering och fördesoxidation med exempelvis Si, Mn, Al utförs ofta då råstålet tappas från konvertern eller ljusbågsugnen till skänken. I de fall man helt utgår ifrån returstål med rätt legeringsämnen ersätts masugnsprocessen av smältning i ljusbågsugn efterföljt av raffineringsprocesser. Smältan formas sedan vanligtvis antingen till slabbs och billets genom Stränggjutning eller till olika profiler genom Götgjutning.

Dessa råformat formas därefter genom valsning eller smidning till lagerstandarder eller till specialdimensioner anpassade efter kundspecifika format.

Innan leverans till kund tillhandahåller de flesta producenter ytterligare kundanpassning genom tex svarvning, slipning och riktning för att minimera behovet av bearbetning ute hos kund.

Därefter härdas stålet med uppföljning av två anlöpningar med syfte att omvandla kvarvarande restaustenit till martensitisk struktur.

Billets
Stränggjutna fyrkantämen från 100x100mm till 180x180mm.
Götgjutning
Gjutning av massiva råämnen i metall.
Läs mer
Järnmalm
Råmaterial bruten från en gruva och innehållandes en majoritet järnoxid som sedan används för framställning av råjärn. Järnmalmen anrikas för att öka procentuella mängden järnoxid och reducera mängden oönskade ämnen.
Läs mer
Stränggjutning
Gjutmetod som genom kraftig vattenkylning skapar en oavbruten gjutsträng
Läs mer