Du är här

Austenitiska rostfria stål

Austenitiska rostfria stål är mycket korrosionsbeständiga och används ofta för sin goda formbarhet.

Beskrivning
Illustration av Austenitiska rostfria stål

Materialstruktur och framträdande egenskaper

Rostfria ståls goda korrosions motstånd kommer från legeringsämnen, i huvudsak Krom, som gör att materialet bildar ett skyddande ytskikt. Genom att tillsätta ytterligare legeringar såsom tex Molybden, Nickel och Nitrogen kan denna egenskap förstärkas.

Austenitiska rostfria stål består huvudsakligen av austenitisk ytcentrerad mikrostruktur vilket bidas vid nickelhalter över 7%. Gruppen är störst inom rostfria stål där 18/8-stålet, 18% krom och 8% nickel, är den mest nyttjade.

Här hittar man även syrafasta rostfria stål och superaustenitiska rostfria stål.

Den austenitiska mikrostrukturen ger stålet en hög seghet vilket lämpar sig för plastiskt formning och djupdragning.

Austenitiska rostfria stål är omagnetiskt men bildar för de flesta sorterna martensit vid deformationshärdning vilket gör materialet svagt magnetiskt.

Deformationshärdning
Vid plastisk deformation förändras vissa materials mikrostruktur få så sätt att ytterligare deformation försvåras
Läs mer
Djupdragning
Djupdragning nyttjar tryck- och dragkrafter för att forma en plåt till en djupvälvd kropp.
Läs mer
Seghet
Ett materials förmåga att motstå fortsatt tillväxt av en initierad spricka
Läs mer
Superaustenitiska rostfria stål
Austenitiskt rostfritt stål där nicklhalten är högre än 20% vilket förbättrar motståndet mot spänningskorrosion.
Syrafasta rostfria stål
Austenitiskt rostfritt stål där man förutom krom och nickel även adderat 2-3% molybden vilket ger ett utökat motstånd mot syror. Även kallat syrabeständiga stål.

Typiska applikationer

Lagringsbehållare inom mat och kemiindustri. Rör, bestick (vanligtvis nyttjas så kallat 18/8-stål) och kirurgiska verktyg.

Framställning

Rostfria stål tillverkas vanligtvis av returstål (skrot) som smälts i ljusbågsugn efterföljt av behandling i AOD-konverter innan smältan går vidare till skänkbehandling där stålet får sin slutliga kemiska sammansättning.

Smältan stänggjuts till profilämnen (slabs, blooms eller billets) alternativt götgjuts till grövre ämnen. Stränggjutna ämnen varmvalsas, med eventuell avslutande kallvalsning, till färdiga plåtar eller profiler medan göten ofta friformssmids.

Billets
Stränggjutna fyrkantämen från 100x100mm till 180x180mm.
Blooms
Stränggjutna fyrkantämnen på 200x200mm till 400x400mm. Blooms vidareförädlas genom tex valsning och dragning till olika grövre profiler.
Läs mer
Slabs
Stränggjutna platta rektangulära ämnen från 200x400mm till 250x2000mm. Även kallade plåtämnen. Nyttjas för att skapa formatplåt, band och coils.
Jämförbara materialgrupper

 

  AUSTENITISKA  Ferritisktiska Martensitiska Duplexa Utskiljningshärdade
Korrosionsmotstånd Bra - Utmärkt Bra Bra Utmärkt Bra
Brottgräns, Rm 560-760MPa 500-520MPa 750 - 1100 650 - 750 900 - 1450
Sträckgräns, ReH 260-310MPa 320-350MPa 200 - 800 400 - 530 600 - 1300
Värmehärdbar Nej Nej Ja Nej Nej
Deformationshärdbar Hög Medium Medium Medium Medium
Magnetiskt Nej Ja (mjuk) Ja (hård) Ja Ja
Högtemp.användning Vissa Vissa Nej Nej Nej
Lågtemp.användning Ja Nej Nej Vissa Nej
Formbarhet Utmärkt Medel Låg Medel Medel
Skärbarhet Medel God God Låg God
Svetsbarhet Utmärkt Låg Låg Kräver kunskap Hög

 

Produktexempel
Stekpanna