Fjäderstål

- Sträckgräns
Hög sträckgräns bidrar till att spänningar som uppstår i stålet kan variera inom ett större intervall, hög spänning i stålet krävs för att uppnå plastisk deformation.

- Hårdhet
Krafter som läggs på en fjäder absorberas av dess konstruktion som är fjäderformad. Storleken på krafterna är sällan i närheten av säkerhetsmarginalen, en deformerad fjäder riskerar dock större risk för brott. Höga krav ställs på hårdheten som kan hålla fjäderns yta fri från deformation.

- Seghet
I konstruktioner som medför att stålet ska ta emot och absorbera kraftigt pålagda spänningar är det viktigt med hög seghet för att undvika sprickbildning.

- Duktilitet
Stålets förmåga att motverka bildning av sprickor. I kombination med seghet får stålet lång livslängd då kryp i materialet tar väldigt lång tid innan det når brottskedet.

Fjädrar.

Genom masugnsprocessen och efterföljanande smältprocesser framställs råjärn från järnmalm. En förlegering och fördesoxidation med exempelvis Si, Mn, Al utförs ofta då råstålet tappas från konvertern eller ljusbågsugnen till skänken.

I de fall man helt utgår ifrån returstål med rätt legeringsämnen ersätts masugnsprocessen av smältning i ljusbågsugn efterföljt av raffineringsprocesser.

Smältan formas sedan vanligtvis antingen till slabbs och billets genom Stränggjutning eller till olika profiler genom Götgjutning. Dessa råformat formas därefter genom valsning eller smidning till lagerstandarder eller till specialdimensioner anpassade efter kundspecifika format.

Innan leverans till kund tillhandahåller de flesta producenter ytterligare kundanpassning genom tex svarvning, slipning och riktning för att minimera behovet av bearbetning ute hos kund. Därefter härdas och anlöps materialet för att uppnå slutliga egenskaper.